Hoppa till innehåll

Handledningshäfte

Gymnasiearbetets skriftliga del skall skrivas i rapportform på dator. Om du arbetar i mallen som finns i mappen "Dokument" i rummet GYAR på Fronter får du rätt teckensnitt och rätt storlek på såväl brödtext som rubriker.

Använd teckensnitt Arial i innehållsförteckningen och till alla rubriker i arbetet. TeckensnittTimes New Roman storlek 12 används i arbetets övriga text. Alla rubriker samt innehållsförteckningen skall vara i fet stil. Skriv med enkelt radavstånd. Ställ in datorn på vänsterställd text, med en högermarginal vid 13,5 cm. Tänk på att de övergripande rubrikerna inledning, metod, resultat, diskussion och källförteckning alltid börjar på en egen sida. 

Paginering (sidnumrering) skrivs nederst på sidan, centrerat. Försättsblad, sammanfattning och innehållsförteckning skall inte sidnumreras; inledningen kommer således på sidan 1.

Tips på vidare läsning: Tips och råd om skrivande och muntliga presentationer (KTH)

Försättsblad (framsida)

Används vid större och mellanstora rapporter (såsom gymnasiearbetet och något kortare rapporter).  Det finns en mall i Gyar-rummet för gymnasiearbetena, där allt ser ut som det bör göra. Använd den... 

Titelbladet innehåller
Skolans logga

Titel: Normalt sett bara en huvudtitel (Arial, fet, storlek 36). Man kanske vill belysa ämnet något ytterligare och väljer i så fall att lägga till en undertitel (Arial, fet, storlek 18). Ett försättsblad är en framsida som skall locka läsaren att läsa rapporten. Det är viktigt att man funderar noga när man väljer rubrik, så att den överensstämmer med innehållet.

Författare: Här skrivs samtliga författare ut. 

Vad skall inte vara här? Bilder - det kan finnas undantag på detta, men helst skall sidan vara ren från bilder. 


Sammanfattning

Används vid större rapporter (såsom gymnasiearbetet).  Detta är det sista du skriver i rapporten, då du inte kan sammanfatta förrän du skrivit klart det övriga. Det får inte överskrida en sida, för då har du skrivit för lång sammanfattning/abstract. 

Sidan innehåller
Titel på svenska och engelska

Författarnas och handledarens namn.

SammanfattningI denna sammanfattning skall hela ditt arbete vara med fast i "miniformat" och skall kunna läsas som en fristående, löpande, text. Varför du valt ämnet. Hur du angripit ämnet. Vad du kommit fram till. Den problemformulering du valt att utgå ifrån skall också vara med. Alla viktigare delar av gymnasiearbetet skall vara med (Bakgrund, problemformulering, metod, resultat och diskussion). Du skall även skriva en sammanfattning på engelska, ett s.k. abstract. Detta är en översättning av din svenska sammanfattning. Du skall i detta avsnitt visa att du kan förmedla dina kunskaper om ämnet på engelska, det är alltså inte en språklig övning som skall bedömas för sin egen skull. 

Antal sidor.

Nyckelord. 4 ord som sammanfattar det viktigaste i uppsatsen. Om man valt att bygga en altan kan några av nyckelorden vara altan, konstruktion, snickeri. Om arbetet handlar om att undersöka gymnasielevers syn på individuella val så kan nyckelorden vara: gymnasieskola, elever, framtid, individuella val. Dessa nyckelord är de som sedan används som sökord i t.ex. Mediatekets katalog.


Tackord

Används vid större rapporter (såsom gymnasiearbetet).  Du behöver inte använda dig av denna sida.

Tänk så här: Om någon person hjälpte dig extra mycket vid ett särskilt tillfälle och om du hade varit i princip helt förlorad utan den hjälpen - då kan det ju vara på sin plats med ett tack. Att ni fått bra handledning av er handledare eller att bibliotekarien hjälpt till att få fram rätt material behöver ni inte tacka för - även om vi som får tacket ändå blir glada...


Innehållsförteckning

Används vid större eller mellanstora rapporter (såsom gymnasiearbetet eller något kortare rapporter).  Då du använder dig av mallen för gymnasiearbetet behöver du bara uppdatera den genom att högerklicka - du ändrar alltså inte på egen hand i innehållsförteckningen. Det är viktigt att du använder dig av rubrikmallarna när du lägger till nya rubriker i själva arbetet. 

Bra att veta
Om bilagorna är få till antalet så behöver de inte listas i innehållsförteckningen. Du behöver alltså inte normalt se till att bilagorna i kapitel 6 har rubriker utifrån rubrikmallen. 


1 Inledning

Inledning är den första övergripande rubriken i din rapport. Under denna huvudrubrik får du aldrig skriva något. Det kanske låter märkligt men reglerna är sådana. En rapport delas alltid in i ett visst antal huvudrubriker, vilka förses med underrubriker (t.ex. bakgrund, syfte, problemformulering; titta på innehållsförteckningen så kanske du förstår). Inledning heter alltid 1 i en rapport. Detta avsnitt omfattar tre delar. Den första rubriken under inledning är alltid 1.1 Bakgrund. 

1.1 Bakgrund

Denna underrubrik numreras alltid 1.1. Det är inte förrän här som den egentliga uppsatsen börjar, och denna sida i rapporten är alltid sida 1. Under den här rubriken skall du skriva allt som kan vara viktigt att veta kring det område du valt. Låt oss ta ett exempel. Anta att ditt arbete skall handla om gymnasieelever och de individuella valen. Under detta avsnitt ska du förklara bakgrunden till de individuella valen. Vad är ett individuellt val? Vilka ämnen finns att välja på? Vad säger gymnasieförordningen och läroplanen?

Du skall alltså ge läsaren en inblick i vad din rapport kommer att handla om. Det gäller att läsaren får förståelse för ämnet för att resten av rapporten skall läsas med behållning.

Som du förstår kan det alltså bli underrubriker under avsnittet Bakgrund. Hur dessa skall benämnas får du avgöra själv.

1.2 Syfte

Syfte är nästa underrubrik som alltså numreras 1.2. Här skall du skriva: Vad du skall göra för arbete, anledningen till att du skriver om just detta och vad du skall använda arbetet till. Du ska koppla ditt syfte till examensmålen så att det framgår på vilket sätt ditt arbete innebär en fördjupning av målen.

I exemplet om elever och de individuella valen skulle man under rubriken syfte kunna inleda med: "Jag skall undersöka gymnasieelevers attityd till de individuella valen." 

1.3 Problemformulering

Problemformuleringen är den sista rubriken under huvudrubriken. Denna punkt heter 1.3. Här skall du formulera den eller de frågor som du sedan skall besvara i uppsatsen. Ju klarare fråga du ställer dig desto enklare har du att besvara den. Problemformuleringen bör vara mycket snäv och väl avgränsad för att du skall klara av arbetet med att besvara den. Det är olämpligt att ställa en ja-och-nej-fråga.

Ibland får man under arbetets gång förändra sin fråga. Det beror lite på det material man får tag i och det resultat man får fram. Huvudsaken är att du är observant och ser till att den fråga du ställt dig, är den du försökt besvara när rapporten väl är klar.

I våra exempel skulle problemformuleringen kunna vara: Vad anser eleverna vid Tingsholmsgymnasiet om gymnasieskolans individuella val? eller Hur bygger man en altan som på bästa sätt framhäver husets karaktär?


2 Metod

Även under metodrubriken kan man dela upp sin text i lämpliga underrubriken (2.1... 2.2. osv). Här skall du presentera hur du skall gå tillväga när du angriper den problemformulering/frågeställning du valt, vilken utrustning och vilket material du skall använda. OBS! Skriv alltså att "jag kommer att använda mig av...", inte att "jag har använt mig av...". Arbetet syftar alltid framåt mot resultatdelen. 

Det finns minst fem traditionella vetenskapliga metoder för att söka information

1. Litteratur- eller källstudier

Du söker fakta i böcker, tidningar, tidskrifter, i texter på internet eller kanske i arkivhandlingar av olika slag.

2. Enkät

Du genomför en enkätundersökning för att ta del av vissa människors erfarenheter, kunskaper eller åsikter i någon specifik fråga. I enkätundersökningar presenteras ofta ett begränsat antal svarsalternativ och möjligheterna till fylligare och mer fördjupade svar är begränsade.

3. Intervju

En intervjuundersökning genomförs av i princip samma skäl som en enkät-undersökning, men de som deltar i intervjun är i regel färre och det finns bättre möjligheter än i enkätundersökningen att få mer utvecklade svar, särskilt som du finns på plats och kan ställa följdfrågor.

4. Observation

En observation innebär att du iakttar och dokumenterar vad som händer i en viss, definierad situation, för att sedan analysera och tolka resultatet. Observationer kan göras på olika sätt, men som observatör ska du iaktta, inte delta.

5. Experiment

Ett experiment innebär att du undersöker ett kontrollerat händelseförlopp för att sedan analysera och tolka resultatet. Utgångspunkten för experimentet är en hypotes/ett påstående som testas. Förutsättningarna för experimentet ska vara kända och kontrollerade! Du bestämmer och arrangerar förutsättningarna för experimentet i förväg.

Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder som du kan diskutera med din handledare. Ofta är det bra att kombinera några olika metoder. Om vi tar vårt exempel med elevernas syn på individuella val så är det nog lämpligt att göra en enkätundersökning.

Har du bett alla elever i åk 3 på skolan att fylla i en enkät så skriver du det. Har du istället försökt besvara samma fråga genom att genomföra intervjuer med fem elever så skriver du det. Ett bra metodavsnitt innehåller också uppgifter om hur metoden användes (som läsare vill man gärna veta för att kunna avgöra hur mycket fakta och trovärdighet det ligger bakom det resultat du kommit fram till). Hur många deltog i undersökningen? Varför inte fler eller färre? Rörde det sig om gruppintervjuer eller individuella intervjuer? Hur konstruerades enkäten? Kanske har du haft en del särskilda funderingar kring hur enkätfrågorna formulerades för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Då kan du ta upp det i metodavsnittet. 


3 Resultat

Här är själva kärnan i din rapport om du skriver ett teoretiskt arbete. Avsnittet har nummer tre. Vilka underrubriker du väljer är upp till dig, men det brukar falla sig naturligt när du sammanställer den information du samlat in. Det viktigaste är dock att du lägger följande på minnet:

Under denna rubrik får du inte vara personlig och lägga in egna värderingar och synpunkter.  Här skall du "bara" redovisa de fakta du kommit fram till.

Fortsätter vi med vårt exempel är det alltså här du redovisar vad eleverna sagt/tyckt. Resultatet skall alltid presenteras i löpande text, men tabeller och/eller diagram kan i många fall användas för att göra avsnittet tydligare. Vad du själv anser om det resultat du kommit fram till ska du inte ta upp här. Om du väljer att citera vad någon sagt så är det viktigt att du gör detta på ett korrekt sätt. (Du vet väl vid det här laget att du inte får stjäla någon annans resonemang och bara ändra lite och sedan påstå att det är du själv som kommit på det). 


4 Diskussion

I detta avsnitt ska du diskutera ditt resultat. Det innebär att du tolkar, analyserar och kommenterar resultatet . Har du presenterat kunskap i din bakgrund, kan du använda den för att göra analys av resultatet i din diskussion.

Vi antar att ca 50 elever besvarade en enkät om de individuella valen. Så gott som alla svarade att det fanns alldeles för många roliga kurser att välja på när de valde individuellt val. Då har du möjlighet att under en rubrik i diskussionsavsnittet kommentera detta. Du skall alltså diskutera och analysera det svar du kommit fram till i ditt resultat. 

4.1 Kritisk reflektion

I ett särskilt underkapitel skall du diskutera ditt metodval och utvärdera din arbetsinsats. Du skall även kritiskt värdera valda källor.

Val av metod ska finnas med i diskussionen. Var det verkligen rätt metod jag valde?

En bra metoddiskussion innehåller beskrivningar av olika möjliga metoder och resonemang om varför du valde den metod du valde men också varför du inte valde en viss annan metod. Varför bedömde du t.ex. att enkät var en bättre metod än intervju för att undersöka elevernas attityd till de individuella valen? Varför valde du att använda trä och inte tegel när du byggde altanen?

En punkt som också ingår i detta underkapitel är eventuella brister och förslag till förbättring. Här skall du redogöra för hur ditt arbete gått. Vad var svårast? Vad har du eventuellt misslyckats med? Vad anser du t.ex. borde ha gjorts annorlunda?

Dina valda källor i arbetet skall du också kritiskt värdera. Varför valde du en viss källa framför en annan? Är källorna inom ämnet generellt sett partiska och hur ser du på detta? När du sökte information på Internet, hur tänkte du då när du valde dina källor för litteraturinsamlingen? När du intervjuade 3 personer, varför valde du just dessa och hur ser du på om de var subjektiva eller objektiva i sina åsikter?

4.2 Slutsats

Som sista punkt i din rapport bör du ha en kort slutsats där du sammanfattar vad du kommit fram till och vad du anser om detta. Ett bra sätt är att upprepa sin problemformulering och att kortfattat besvara den. Ett perfekt tillfälle för att kolla av så att du verkligen har svarat på din problemformulering. 


5 Källförteckning

Hur man skriver en korrekt källförteckning (och dessutom: hur du hänvisar i arbetet till källförteckningen) hittar du här på Mediatekets webbplats:

Oxfordmodellen (hänvisningarna i fotnoter)

Harvardmodellen (hänvisningarna inom parenteser)

Man kan välja att sortera källorna i källförteckningen under rubriker som "Tryckta källor", "Otryckta källor" (enkätsvar, brev), "Elektroniska källor" och "Muntliga källor" (intervjuer) , men det kan ofta bli svåröverskådligt med denna indelning. Det viktigaste är att du listar allt i bokstavsordning efter det första ordet på varje rad. 


6 Bilagor

Används vid större rapporter (såsom gymnasiearbetet). Bilagorna räknas inte som en del av arbetet, men kan finnas med som stöd för att göra arbetet mer förståeligt för läsaren. 

Vad skall vara här? Som bilagor kan vara bilder (foton) av din process, Intervjufrågorna du använt, Den tomma enkäten, etc. Har du inga bilagor kan du ta bort detta kapitel. 

Vad skall inte vara här? Då bilagorna inte är en del av arbetet skall man alltså inte ha ny fakta här. 


Uppdaterad: 2014-05-06

SKICKA IN SKICKA IN

Vi på Mediateket skall ha gymnasiearbetet som en enstaka pdf-fil, så fort som de är godkända av handledaren. 

Gymnasiearbetet skall vara som en fil (bilagor skall alltså läggas ihop med gymnasiearbetet) och om ni har svårigheter att göra detta finns det flera gratismöjligheter att göra detta på webben - sök bara med orden "merge two pdfs online free" på Google. 
 

Pdf-filerna kan skickas till bibliotekarien på e-post. Om det inte redan framgår av arbetet så behöver jag ha fullständiga namn och klasstillhörighet. 

Efter att vi lagt in gymnasiearbetena i systemet så är de sökbara i vår katalog och läsbara i Mediatekets rum på Fronter. 

Antal inlämnade arbeten

2015: ??
2014: 30
2013: 36
2012: 60
2011: 58
2010: 59

OBSERVATIONER OBSERVATIONER

Följande punkter är observationer. De är tänkta att vara som minnesanteckningar inför nästa års GYAR. 

Sammanfattning/Abstract: Ofta för långa. Är det viktigt att de är långa, eller skall vi arbeta mer på att eleverna skall träna i att sammanfatta effektivt och kort?

Källhänvisning i Oxford: Hänvisningen behöver bara vara kort. Raden i källförteckningen är den som är längre.